Man skulle ju kunna skriva hur mycket som helst om den här gamla staden som finns med på Unescos världsarvslista. Så mycket fint att se på. Men det som var det bästa med dagen var att hälsa på i skolan.
En hel hög med nyfikna 3-5 åringar spanade in oss när vi kom. Söta så att hälften vore nog. Men att Nepal är ett av världens fattigaste länder märks väldigt tydligt i en kommunal skola.
Vi lämnade över de saker som vi hade med oss och de mottogs tacksamt. Men behoven av skolmaterial är stort. Det rum de kallade bibliotek var i princip tomt och man ville bara ta med dom till en bokhandel och köpa massor på en gång. Men nu har vi i alla fall sett med egna ögon vad som behövs och etablerat en kontakt. Nu får vi se hur vi ska gå vidare.
Det häftigaste av allt var kanske ändå att vi inspirerade Sunil och Xanjay som var med att också göra nåt. Sunil har levt i Tyskland i flera år och har kontakter där. Han har dessutom hur många vänner som helst i resten av världen tack vare hotellet. Nu ska han fixa faktaunderlag från skolan och sedan maila alla vänner och försöka få andra att vilja bidra också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar