Sammanfattning

Tänkte sammanfatta läget efter månadens utmaning i Sew for a change, men eftersom kameran är seg, datorn likaså och det således tar emot att göra blogginlägg så summerar jag hela mina tillvaro och återkommer senare i veckan då nya dator och kamera har anlänt.

Först det här med utmaningen som den här månaden gällde plast. Vi har nästan bara ny och därför "bättre" plast i den mån vi har saker i detta tråkiga material. Har läst på en del om märkningen av plast, men eftersom vi antagligen inte kommer att köpa nåt nytt till hemmet eller oss själva inom överskådlig framtid så känns det inte så aktuellt.

Tänkte göra ersättning för plastfolie genom att vaxa bomullstyg, men när jag räknar efter hur mycket plastfolie vi använder så visar det sig vara sjukt lite. Tror att vi max gör åt en rulle om året och vi har en oöppnad i lådan. Anledningen till att det går åt så lite är att maken åter väldigt mycket köpt Libabröd och de påsarna återvinns flitigt och är stora nog till det mesta.

Det är ju inte bra att värma mat i plastlådor, men det gör vi inte heller utan häller upp det på tallrik.

Jag har sytt mig ett några producebags att ha med till affären för att lägga frukt och grönsaker i istället för i de påsar butiken erbjuder.

De är sydda av tyget från en isärsprättad klänning jag skrev om i ett inlägg nyligen. Innan tyget blev en älskad klänning så har det varit gardiner hemma hos mamma.

Jag anser mig vara värd mina 10 poäng. Handlat lite tyg har jag gjort. Närmare bestämt en stuvbit på nästan 2 meter i bomull. Den kostar mig 5 poäng. Jag har även köpt 100 gram merinogarn och det kostar mig 1 poäng. Jag hade 86.5 och tjänade ihop 10= 96.5 . Efter avdrag för inköp har jag alltså 90.5 poäng kvar.

I övrigt är det så att jag är glad för att min mamma är hemma efter vad som känns som en jättelång resa. Kamera är inköpt och på väg liksom dator. Mycket tack vare hjälp från tekniks son som kan tala om vad jag behöver så att jag inte köper onödigt "bra" saker.

Jag njuter av det ljuvliga höstvädret och gillar att det gör det perfekt att använda alla stickade alster i gömmorna. 

Kulturnatta närmar sig och det planerar vi för en del i ateljén då vi kommer att ha en liten utställning då och under den följande månaden. 

Nu ska jag klura på nya återbruksprojekt i bomullsband som jag samlat på mig.

Skjorta redo för export

 Det var ju ett tag sedan jag sydde den här skjortan av ett seconhandinköpt påslakan.

Sen har sedan blivit liggandes då jag inte tagit tag i att sätta dit öljetterna i halssprundet. Den är sydd till en släkting i Canada som flera gånger i somras beundrade makens skjortor i samma modell.

När jag nu har skrivit färdigt det här inlägget ska jag lägga upp ett nytt spårvagnsprojekt. Den senaste disktrasan som jag har haft och stickat på när jag rest är nämligen klar. Nu ska det bli handledsvärmare tänkte jag. Vet bara inte om det ska bli gröna i merino först eller ljuvligt mjuka i babyalpacka och silke i himmelsblått. Båda garnerna inköpta när jag köpte 15 nystan för 100 på bakluckeloppisen senast.

Stickspårsföljd

Det är inte så kul att blogga för tillfället. Jag har inte kvar systemkameran då den var ett lån och det är dags att skaffa nåt eget. Alltså har jag min gamla kamera som är lite långsam, batteriluckan går inte att stänga och bilderna blir sämre. Att vår laptop har åkt i golvet och skärmen gått sönder gör ju inte det hela bättre. Har rotat fram våran förra laptop och den är sjukt seg. Men jakt på kamera och skärmbyte är på gång. Så nog om dagens Ilandsproblem.

Det här vackra kom med posten idag.

Det är en stickerska vid namn Gunilla som har stickat dom. Vi träffades på det allra första Stickspåret i höstas. Vi var båda där själva och höll ihop under resan. När det var dags igen i maj så letade hon upp mig bland alla ivriga stickare och vårt samtal fortsatte. Den här gången stickade hon på dessa vantar och då det hemfärgade garnet är i en av mina favoritfärger och jag gillar tanken på att bära dessa och tänka på Gunilla så bad jag att få köpa dom när de var klara. Och nu är de alltså här tillsammans med ett litet brev. Himlans trevligt.

Dagens loppis

Det som jag har svårt att hitta när det gäller aktivitetskuddarna är innerkuddar och dragkedjor, men det hittade jag mycket av på bakluppeloppisen på Slottskogsvallen idag.

 Finfina dunkuddar

Dragkedjor som kostade mellan 2 och 5 kronor styck.

Sen kunde jag ju inte lämna de här fina garnerna kvar. 10 kronor per nysta och 15 för en hundring. Alpacka, milk, ull och soya och annat härligt garn.

Från det ena till det andra

Den här outfiten sydde jag för några år sedan av min mammas gamla gardiner. Ett par haremsbyxor och en klänning som syddes efter eget huvud. Det blev så där perfekt på en gång vilket inte alls är självklart när man freestylar. Det är dock så glest vävt så att det inte riktigt orkar hålla ihop sin egen tyngd på vissa ställen. Jag har använt det vid ett flertal tillfällen och även lagat ett par gånger, men nu så ger jag upp. Eftersom modellen blev så bra så har jag idag sprätt isär hela härligheten och gjort ett mönster.

Väldigt vackert tyg, men det har nog gjort sitt.

 När alla delar var ritade på mönsterpapper så ville jag ju genast sy en ny klänning.

Så jag rotade fram en enfärgad linnegardin som jag köpte i en ny secondhandbutik i Kvarnbyn;Returum. Den ska bli byxor och livdelen på klänningen. Kjoldelen ska jag sy av den blommiga stuvbiten Laura Ashleytyg. Han dock bara klippa ut delarna innan det var dags för att åka hem till vovven.

Men från att ha varit gardin så har det varit kläder för att nu tjänstgöra som mönster. De delar av tyget som inte är solblekt ock skört sedan sin tid som gardin kommer dessutom att få fortsatt liv som detaljer i aktivitetskuddarna.

På väg till höstens första junta

Vet inte riktigt vad jag ska göra på första juntan. Antingen kan jag sticka på min kompis kofta.

Har kommit en bra bit på de båda framstyckena nu sedan jag bytt till rundsticka. Helt galet hur tungt det var att sticka på de raka stickor hon lämnade över den på. Men jag kanske ska byta knappar på min höstiga kappa också. Börjar ju bli lite kallare.

De här fina hakarna sydde jag i när jag gjorde den och visst är de fina. Men de är väldigt opraktiska.

Och de är vassa i hålen och "äter" upp tråden och lossnar stup i kvarten. Knappslån är dock väldigt tjock så det krävs att man syr knapphålen för hand och det har därför blivit uppskjutet bra länge. Nu har jag ju fått fina träknappar av en kompis och då känns det lite lättare att ta tag i.

Värsta skatten

Min syster har köpt en handväska till mig och den har blivit levererad hit till Göteborg från Borås av en vän. Det var ju skoj att få hit min nya, fina väska men överraskningen inuti var minst lika kul. 

Band, snoddar, dragkedjor och spetsar ur min systers gömmor som nu ska få komma till användning på aktivitetskuddarna jag gör.