Vackra själar och vackra ting

Hemkomna från ytterligare en visit i Målsryd och Borås. Vi  har kalasat och firat Maria ihop med trevliga familjemedlemmar. Somliga ganska trötta frampå natten. Innan dess hann vi med en god lunch hos fina mor.

 Vi har också varit hos mina barns far och hämtat en kär gammal vän som har stått i hans källare sedan vi flyttade till Canada.

Min knyppeldyna alltså.

Vi har hämtat annat spännande också. En antik stickmaskin som ligger i den här vackra trälåren. Har aldrig stickat på maskin, men det ska bli spännande att kolla om det går att få den att funka.

Om inte annat så är tillbehören vackra som stilleben. Den här maskinen har jag hämtat hos barnens farmor. Hennes mor Hilda stickade på den i början av 1900-talet. Även knyppeldyna är ursprungligen hennes. Och knyppla kan jag som tur är.

Vieux Farka Tourè

                                       

Den här fine musikern från Mali var vi och lyssnade på igår. Spelningen var en del i Festival au desert exil. Festivalen hålls i Mali varje år, men på grund av oroligheterna där så turnerar man runt i världen i stället. Spelningen var på Musikens hus och det är en trevlig , intim lokal. En sak stör oss dock varje gång vi är på spelning där och det är att en del folk samlas vid baren i bakre ändan av rummet och samtalar högljutt. Varför betalar man en massa pengar för en spelning för att sedan stå och babbla? Respektlöst mot musikerna och oss som verkligen vill höra. Hur som helst så var det en toppenspelning med mycket sväng och vi gick hem nöjda.

Äntligen sticktid

Det har varit mycket på gång den senaste veckan och jag har inte hunnit/orkat sticka. Men nu så sitter jag här och stickar på mitt livs första vante. Har kommit upp till tummen på den första och är klar med fårets ben. Himla kul med ett litet projekt som växer fram fort.

Toppendag helt enkelt

Hela förmiddagen spenderade jag med min goa mamma. Mycket trevligt prat, god lunch och allmänt mysigt. Medans vi gick runt i stan så insåg jag dessutom att jag var väldigt trendigt klädd. Och det hör inte till vanligheterna.

Den här koftan hängde nämligen i ett skyltfönster.

Och den här säkert 10 år gamla handstickade hade jag på mig. Smålandskofta från en serie koftor man kunde köpa som materialsats från Yllet är det. Och nu säljs den alltså som en maskinstickad variant.

Jag fick helt plötsligt teaterbiljetter gratis också, så kvällen har spenderats i tevligt sällskap på Göteborgs stadsteater. Vi såg "Att begära tre systrar". En helt suverän pjäs.

                                   

Resultatet

 Lite drömskt suddigt blev det på grund av smutsig lins, men så här blev det när jag tog bort en 10 centimeter bred kant nertill så att jag kunde gå ordentligt.

Och den här har kortats i livet och sytts in och sitter nu bra. Kanske att jag får korta "ärmen" lite också kände jag när jag hade haft den på en stund. Blir en bra vardagsklänning att bära "lager på lager".

Lådan är tom:)

Den har hängt över mig, lådan under skrivbordet i ateljén. I den har saker som ska fixas till och ändras legat sedan jag flyttade in i augusti.

Men nu är den tom och jag är stolt över mig själv.

För egentligen var jag mer sugen på att sätta saxen i det här loppistyget.

Eller det här. Men jag blev ju "belönad" med 2 klänningar som nu kan användas. En som har varit för snäv så att jag höll på att bli tokig när jag skulle gå i den. Fick trippa som en liten dam och det passar inte mitt temperament. En annan var för stor och formlös på alla möjliga håll. Bildbevis kommer.

Fina Winnerbäck

Vilken konsert! Perfekt spellista, bra ljud och ett band på bra humör.

Vi hade dessutom prima sällskap både före

under och efter konserten. Så här skulle alla fredagar vara.