Jag slutade röka, skaffade hund med medföljande långa och många promenader. Trodde jag skulle bli piggare och piggare för var dag som gick. Men det blev ju tvärtom liksom. Orken minskade och jag fick galet mycket värk. Körde bara på ändå ..... Sökte till slut hjälp hos min totalt oförstående VC. De hade inte tid med mig och alla mina konstiga symtom så de skickade som väl var mig vidare till någon som hade kunskap, såg helheten och framför allt hade tid att lyssna.

Så nu har jag en diagnos. Det är ju skönt, men det suger att det är kroniskt . När folk frågar hur jag mår så har jag försökt sluta säga "bra". Det är ju en lögn liksom. "Som vanligt" säger jag istället. Jag är så trött och blir lätt känslosam när jag ska prata om hur jag mår och då börjar jag bara gråta. Det är väl därför jag skriver det här. Kanske slipper jag förklara och grina så mycket om jag når flera personer på en gång tänker jag.

ME är förkortningen som kunde levt utan att lära mig mer om. Om man googlar så finns det flera bra beskrivningar av det om man är intresserad. I korthet innebär det i mitt fall; ständigt ont på flera olika ställen, ständigt trött, sömnsvårigheter, svårt med ljud, balansproblem, koncentrationsproblem, "termostaten" i kroppen har lagt av, illamående. 

Får prioritera bort då det blir värre ju mer man anstränger sig. Ska börja träna på det nu.

Hela själen

Finns ju inte så många ord kvar som inte är sagda om världsläget och det är ju skönt att folk äntligen fått upp ögonen. Nu känns det som om det finns hopp. Efter att det har känts som att man har gått sönder lite varje dag under lång tid så behövde jag hela mig och det har jag gjort på följande sätt;

Jag tittade på när konst skapades i Borås.

Sedan var jag och kramade flera av mina favoritmänniskor  som bor där.

 Jag gosar mycket med världens bästa Sesam.

I fredags var det sedan dax för att känna stark musik vibrera i hela kroppen när Thåström spelade på Liseberg. Helt fantastiskt bra spelning.

 Under gårdagen var det dax att fira en hel hög 50åringar. Bland annat denna tjusiga donnan Helen.

 Vi gjorde det i en fantastiskt fin miljö; Mothers freaks mc-klubb i Mölndal. Go stämning, bra musik från liveband och roliga människor.

Alla 8 jubilarerna på en bild. Tack ska ni ha för en fin fest.

Nu ska jag se om jag kanske kan rota fram en sista gnutta energi och åka till ateljén och om inte annat så klämma på fina garner och bli inspirerad.

Avslut och början

Idag har jag tagit ett steg närmare att avsluta ytterligare ett projekt. Jag har tvättat och blockat delarna till min "Fritt etter Fana".

 Grå och grön blev den och nu ska jag försöka bestämma vilka färger jag ska dekorera den med.

Min kropp protesterade lite mot det galna tempot på stickor nummer 2,5 så jag fick ju lägga upp nytt att varva med. Det blev det senaste loppisfyndet som jag ska försöka göra nån slags shrug/bolero av. Freestylar hej vilt.

Bohusstickningen rullar på. Jag har provat och mätt och det verkar bli bra. Har avslutat en del tråkiga varv där man var tvungen att sticka fram och tillbaks istället för runt. Det är runt 500 maskor nu, men snart ska jag dela av fär ärmarna och då blir det lite mer lagom många.

Vad hände här?

När jag idag la in foton på projektet jag sydde ihop igår så blev jag väldigt paff.

 Det är ju otroligt stora skillnader i färg som jag dessutom inte reflekterat över under arbetets gång. Det är inte fullt så stor skillnad som på bilden, utan kameran har nog lurats lite, men skillnad är det. Har använt 2 härvor Malabrigo lace ur samma bad. Nu är den i alla fall klar och sitter som jag tänkt efter tvätten. Får ta på den en dag och fota och se hur det ser ut.

Och på bohusstickningen så är det så att jag är färdig med det mönsterstickade oket och har börjat med förkortade varv och raglanökningar enligt modell som föreslås i KAL:en. Längtar efter att få se den klar så jag tror nog att jag kommer jobba undan den enfärgade slätstickningen rätt så fort.

Bohusstickningen i dagsläget

Strax över 50 varv gjorda och jag börjar bli lite sorgsen vid tanken på att snart är det slut med den roliga och svåra mönsterstickningen. Börjar redan fundera på vilken Bohuströja jag ska sticka nästa gång.

Remake uppifrån och ner

 Det här är en klänning som mest hängt i garderoben de senaste åren. Den var på gränsen över bysten redan när jag blev helt förälskad i den. Den var helknäppt med fina tennfärgade knappar. Nu har jag blivit ännu större över det området och behövde göra nåt om jag skulle kunna använda den. Det blev en svart panel av lin mitt fram. Har använt den en dag och det kändes bra.

Och på tal om tenn och remake; Dessa två tennhalsband hittade jag på loppis när jag jobbade extra i Floda i slutet på förra året. En tia styck kostade dom och tokig som jag är i tennsmycken köpte jag båda två. Men eftersom jag redan har andra fina tennhalsband så kom jag på den eminenta idéen att göra örhängen av dom.

 De är olika, men passar ju väldigt bra ihop. Och dessutom så gillar jag så klart olika;)

Löjligt idylliskt

 Introducerade Tippen vid Fiskebäck för Elinor och Skrutten igår och vi kunde ju inte valt en bättre kväll. Ljummet och helt vindstilla så man hörde fårens bjällror när de vandrade omkring.

 Efter den varma dagen så älskade Sesam att bada. Och att rulla sig i sanden så klart.

 Vi fegade ur vad gällde badet, men Elinor vadade åtminstone.

Och Skrutten fick träna på en massa olika grejer.